Silly-analys

Det har gått drygt en månad sedan SM-finalen spelades och vi är nu inne i maj. En månad då många trupper brukar spikas eller redan var spikade.

Därför tänkte jag att det var dags för en silly season-analys.

Vilka har värvat bäst. Vilka har värvat sämst?

Jag går igenom lag för lag utan någon rangordning. Det kommer när trupperna är helt klara.

Bollnäs: Gjorde nyligen klart med en förlängning av Per Hellmyrs som ryktades vara påväg att vända tillbaka till Edsbyn. Säkrade dessutom upp honom på ett 5-årsavtal (!). Det var alltså inte bara en förlängning utan också en tydlig markering på vad Bollnäs vill de kommande åren. Det är fortsatt utmaning i toppen som gäller.

Daniel Berlin och Andreas Westh ryktas också vara på väg bort men jag tror att Hellmyrs förlängning betyder att minst en av Berlin/Westh stannar.

Blir det så har har Bollnäs gjort en bra Silly season oavsett vad som händer i övrigt.

Broberg: Har säkrat upp fjolårstruppen och dessutom värvat starkt och smart i Ilari Moisala och Linus Forslun. Har dessutom ett pågående hallbygge som såklart också får ses som ett megatillskott. Broberg blir intressant att följa till vintern och får så här långt ses som en av de stora vinnarna i Silly-racet.

Edsbyn: Veteranen Oscar Jonsson avslutar spelarkarriären på topp efter guldet för någon månad sedan. I övrigt ser mästarna Edsbyn ut att behålla guldtruppen väldigt intakt. Spelare som ett tag ryktades bort har förlängt.

Dock ett rejält bakslag för Edsbyn att Per Hellmyrs till slut valde att stanna i Bollnäs. Tror många bybor mer eller mindre hade räknat in en återkomst för ”Myran”.

Hammarby: När elitlicensen till slut var i hamn har lade Hammarby snabbt tunga pusselbitar på plats.

Har värvat intressant i Ilja Grachev och lyckats förlänga viktiga utgående kontrakt.

Tyngst av allt var såklart förlängningen av Jesper Jonsson. Mittfältaren var jagad av halva bandysverige men valde till slut att stanna kvar på Zinken.

Joakim ”Kimmen” Johansson och Kalle Mårtensson lämnar/tvingas lämna?. Ser inte det som något större förlust för Bajen faktiskt.

Kalix: Björn Hellman in och Abbe Bodin ut. Känns som en målvaktsrockad som inte förändrar speciellt mycket. Dessutom lämnar ryssarna Zheltyakov och Detsura.

I övrigt har det varit väldigt tyst kring Kalix. Precis som vanligt med andra ord.

Misslyckades med att locka hem Niklas Gälman som istället valde spel i VBK.

Får det tufft även kommande vinter.

Sandviken: Här händer det grejer. Ryssen Alan Dzhusoev vänder hem till Ryssland och Erik Pettersson styr också kosan österut för att testa på livet som proffs.

Två tunga tapp för Saik såklart. Men i motsatt riktning kommer ytterhalven Erik Säfström.

Skulle man dessutom lyckas locka tillbaka Daniel Berlin från Bollnäs är det bara förlusten av Pettersson som kommer att vara kännbar för Saik.

Därframme ser det å andra sidan ovanligt tunt ut för att vara Sandviken. Vad händer om Edlund går sönder?

Sirius: Har förlängt viktiga kontrakt och plockat in Kalle Mårtensson från Hammarby. Det som är mest intressent med Sirius är dock värvningen av finske talangen Jimi Heinonen.

Jag ska ärligt säga att jag inte vet så mycket om honom mer än att han är 21 år gammal och lirar i landslaget. Just den saken behöver dock inte betyda så mycket.

Men slutar man tvåa i poängligan bakom en legendar som Sami Laakkonen så finns det potential. Den saken är säker.

Tillberga: Viktiga förlängningar med Måns och Joel Engström. I övrigt har de flesta nyckelspelarna redan kontrakt över nästa säsong.

Ryske fartspelaren Ivan Lebedev ryktas dock bort trots gällande kontrakt.

Känslan är att Tillberga kommer stå kvar och stampa på ungefär samma ställe som i fjol.

De kan säkert fortsätta överraska topplagen någon match men över en hel säsong blir det svårt att utmana slutspelslagen.

Tellus: Häftig nykomling i fjol. Nu väntar det svåra andraåret. För visst kommer det bli svårare i år för Stockholmslaget

Nyhetens behag och allt det roliga som det innebär att vara nykomling har lagt sig. Den där extra energin som det kan ge kommer inte komma gratis längre.

Har dessutom tappat finske landslagsmålvakten Kimmo Kyllönnen till Vänersborg och än så länge inte presenterat någon ersättare där.

Något nyförvärv kommer säkert att tillkomma under maj månad men Tellus går en svår vinter tillmötes.

Vetlanda: Tappar ett gäng spelare men har lyckats fylla ett par av hålen väl i och med värvningarna av Niklas Gälman och Jesper Hvornum.

Tungt bakslag dock i jakten på Jesper Jonsson. Och ännu tyngre på sikt att man tappar Martin Landström.

Så här långt är Vetlandas silly season inte godkänd. Det saknas minst en spetsvärvning framåt. Joakim Andersson och Johan Löfstedt kommer återigen att få dra ett megastort lass offensivt.

Och målvaktssidan? Håller Svensk/Löfqvist verkligen för att ta VBK till slutspel?. Hade jag suttit i VBK:s sportgrupp hade jag slagit Jakob Säleby – som ännu inte förlängt med NIF – en signal.

Villa: Blytungt tapp i Daniel Andersson. Det är en spelare som Villa/Lidköping inte kan ersätta oavsett vem de plockar in.

I övrigt har man fått in Felix Pehrsson från Vänersborg.

Det väger knappast upp för förlusten av Andersson.

Annars är truppen intakt vilket ändå talar för att Villa är med och utmanar långt fram även i vinter.

Vänersborg: Här har det stormat ordentligt och ingen av ryssarna från fjolårets satsning är kvar. På plussidan finns dock en finsk landslagsmålvakt och en intressant talang i Felix Callander.

Men tappar man världens bästa bandyspelare kan det omöjligt vara en lyckad silly season. Vänersborg har tagit ett kliv tillbaka igen i mina ögon.

Västerås SK: Säsongen tog slut oväntat tidigt och sedan dess har det knäpptyst. Nåja – fram till för någon dag sedan i alla fall.
Martin Landström kommer nog att spela för Västerås oavsett hur det går i skiljenämnden mellan honom och VBK.
Dessutom får han troligtvis sällskap av tidigare VBK-halven Robin Folkesson.
På minussidan finns Jonas Nilsson som lägger klubban på hyllan.
Oavsett vad som händer kommande veckor är jag övertygad om att VSK blir att räkna med nästa vinter efter årets bakslag.

Motala: Nykomling och inga större förväntningar på sig. Har bland annat plockat in Philip Florén från Villa (Utlånad till Tillberga i fjol) som är en intressant spelare. I övrigt det precis som i allsvenskan laget som helhet som måste göra jobbet om det inte ska bli respass direkt. Några direkta stjärnor finns inte och kommer antagligen inte att plockas in heller.
Har dock en riktig pådrivare till lagkapten i Erik Ivarsson med elitrutin från sina år i VBK.

Löfstedt spelar i fel lag

Han blev utsedd till världens bästa spelare i vintras. Men när Svenska bandyförbundet ska kora Årets man 2017 är Johan Löfstedt inte ens med i snacket.
VBK kaptenen var inte en av de tre nominerade spelarna som offentliggjordes under finalveckan.
Bandyförbundet har istället valt ut Hans Andersson, Patrik Nilsson och Daniel Mossberg som de tre kandidaterna som gör upp om den åtråvärda titeln.

Rätt eller fel? Det kan man såklart tycka vad man vill om – och alla har såklart rätt till sin egen åsikt.

Min åsikt är att det var fel kandidater.

Har man blivit utsedd till världens bästa borde man rimligen ha en plats bland Sveriges tre bästa också.

Det skall sägas att jag inte har sett Andersson/Nilsson/Mossberg i match efter match under hela vintern – men jag har ändå svårt att se hur de skulle kunna ligga på en högre nivå än vad Johan Löfstedt gjorde under hela säsongen i VBK.
Han bar ensam lagets offensiv på sina axlar – med sin fart – med sin explosivitet – och med sin blick för spelet.

Sen att det inte räckte till slutspel, ja, det kan man knappast lasta Löfstedt för.

Jag förstår att många tycker att man ska nå långt i ett slutspel för att kunna vinna Årets man. Känslan är att det är så som förbundet också har resonerat.
Men nu handlar det ju faktiskt om ett pris som baseras på individuella prestationer.

Då borde VBK-kaptenen åtminstone varit nominerad.

Hade Löfstedt spelat i ett slutspelslag är jag säker på att också han hade tagit en plats bland de nominerade.

I år spelade han i fel lag uppenbarligen.

Ett nytt lag i elitserien

Kvaldags! Äntligen.

Ikväll drar det igång. Kvalet till elitserien i bandy. Sex matcher ska avverkas på kort tid och om två veckor får vi svaret på vilka klubbar som lirar i elitserien nästa säsong.

Orkar nu inte vänta så länge kan ni får svaret redan nu i min spåkula.

Så här tror åtminstone jag att det slutar.

 

Grupp A:

1. Tillberga.

Inför säsongen trodde jag att bandylaget nummer två i Västerås skulle vara med och utmana om den sista slutspelsplatsen. Så blev det inte riktigt.

Tillberga visade sig vara för ojämna och hamnade återigen på en negativ kvalplats.

Kval för att hänga brukar vara synonymt med ångest och kamp. Men i Tillbergas fall behöver man inte direkt oroa sig.

Tillberga kommer vara klart för fortsatt elitseriespel långt innan det här kvalet är framme vid sista omgången.

2. Ljusdal.

Ja, jag tror faktiskt vi får se ett nytt lag i elitserien nästa säsong.

Ljusdal har förmodligen det här kvalets bästa spelare i Mikhail Svechnikov – ryssen som en gång i tiden bäst i världen.

Jag har inte sett Ljusdal något den här säsongen men av poängskörden att döma (13 mål, 25 assist) går mycket av Ljusdal spel genom den ryske stjärnan.

Med all rätt såklart.

Svechhnikov hade platsat i vilket elitserielag som helst och kommer här att leda Ljusdal mot ett avancemang.

Framåt finns dessutom Jonas Pettersson som smällt dit 51 kassar.

3. Kalix.

Laget långt upp i norr må vara experter på att kvala sig kvar och det är inte lätt för något lag att åka dit och hämta hem två poäng. Men Kalix vann bara en match i elitserien den här säsongen. De tog bara en poäng på bortais på hela vintern.

Då har man inte i elitserien att göra.

Den skrala poängskörden på bortaplan blir fallet i kvalet.

4. Nässjö IF

Fyra raka elitseriekval är starkt. Men skillnaden upp till elitserielagen är fortfarande löjligt stor för NIF som dessutom fick en mardrömslottning.

Att behöva åka till Kalix slår hårt mot ekonomin och att få både Tillberga och Ljusdal var såklart den sämsta tänkbara lottningen rent sportsligt.

En poäng blir det för NIF i det här kvalet. Den tar de hemma mot Kalix.

Grupp B:

1. Gripen.

Gripen var aldrig nära att rädda kontraktet utan kval men visade i många matcher att man har tagit stora steg framåt.

Det är bara kolla på tabellen från i fjol jämfört med årets så förstår man att Gripen är ett starkare lag i år. Åtta pinnar mer blev det och med det får de också gälla som favorit i den här gruppen,

2. Tellus.

Överraskningen nummer ett i elitserien den här säsongen. På förhand snackades det om att Tellus fick vara nöjda om de lyckades plocka poäng över huvudtaget. Hur laget svarade? Bland annat genom att kryssa mot Hammarby.

Kommer in i det här kvalet med ett helt annat tempo än laget från allsvenskan.

3. Motala.

Inledde säsongen som en ångvält och såg ut att storma mot en solklar serieseger.

Skador satte dock käppar i hjulet på lagmaskinen under slutet av säsongen och förstaplatsen säkrades först i sista omgången.

Spelar en rolig bandy där många är med och bidrar men det räcker inte här. Kan de knipa bägge matcherna mot Falun kan det dock bli tight mellan Motala och Tellus.

4. Falu BS

Säkrade kvalplatsen i sista omgången och kommer såklart in med positiv energi på grund av det. Men nu kommer dalmasarna snabbt att plocka ner på jorden igen.

Laget får se kvalet som en nyttig lärdom inför den nya allsvenskan nästa säsong.

VBK borde ha lärt sig läxan

Bandysäsongen är redan över för ett par klubbar och Vetlanda BK är en av dem som tvingades gå på tidig semester. Ett stort misslyckande som jag ser det men nu blev det som det blev och säsongen är som sagt över.

Nu väntar istället silly season. Eller den löjliga säsongen om man så vill.

Det är naturligt att det cirkulerar rykten om såväl nyförvärv som förluster den här tiden. Några är sanna, några är helt tagna ur luften. Det är liksom charmen men den här tiden på året.

Men några av ryktena är också fullständigt onödiga.

Jag tänker på Martin Landströms vara eller inte vara i VBK.

I fjol bröt han sitt kontrakt med VBK, kopplades starkt i hop med Villa/Lidköping, men valde i slutändan att förlänga med Vetlanda i alla fall.

Klubben presenterade sin supertalang som klar för två nya år i klubben.

Men det kan de få äta upp nu. I själva verket handlade det ju bara om ett 1+1 års-kontrakt.

Och det vet ju alla att de där plusåren inte betyder ett jäkla skit egentligen.

Det är bara en falsk trygghet.

 

Den läxan borde VBK ha lärt sig efter de senaste årens cirkus.

Jag tänker på situationen med Landström i fjol och Robin Folkesson de två senaste säsongerna.

Båda två har haft optionsår som de valt att inte utnyttja. Men ändå har de blivit kvar i klubben.

Kontrakten har omförhandlats – det har troligtvis kostat VBK några kronor mer i lön jämfört med de tidigare kontrakten – och egentligen har de inte fått ut något utav det.

De kunde lika gärna ha skrivit ett 1-årskontrakt från början. För det hade betytt precis lika mycket.

Sen är jag självklart för kontrakt som sträcker sig mer än över en säsong. Men så länge de innehåller de där plusåren kan det lika gärna kvitta.

I framtiden hoppas jag att vi får se fler raka två eller treårskontrakt istället.

VBK kan vara lugna – så slutar serien

VM-upphåll stundar och efter det återstår tre omgångar av elitserien.
Men vi får vänta till den 10 februari innan det är dags för dem tre matcherna.
Så här tror jag tabellen kommer se ut efter 26 omgångar.

1) Villa på 43 poäng. Har Edsbyn kvar på bortaplan där jag tror de tappar en poäng. Vinner sina två hemmamatcher och får ihop 43 poäng.
2) Edsbyn 40 poäng. Samma här, vinner två och kryssar mot Villa vilket räcker för andraplatsen i serien.
3) Saik 36 poäng. Sandviken ligger trea inför slutspurten och kommer behålla den placeringen.
4) Bollnäs 35 poäng. Orkar inte snuva Saik på tredjeplatsen. Kryssar mot VBK i sista omgången.
5) Västerås 34 poäng. Nu kommer lagmaskinen att komma igång lagom till slutspelet. Går rent i de sista omgångarna.
6) Hammarby 32 poäng. Avslutar starkt och klättrar ytterligare en placering.
7) Vänersborg 29 poäng. Blir avhängda från topp fyra.
8) Broberg 28 poäng. Slår gripen i sista omgången vilket räcker för att säkra en plats i slutspelet.

9) Vetlanda 25p Visar sin kvalité dem sista omgångarna och visar att kvalstrecket är inget att oroa sig för.
10) Tillberga 20p Tillberga klarar nytt kontrakt med minsta möjliga marginal. Mest för att Sirius har ett tuffare spelschema framöver.
11) Sirius 19p Det blir nytt kval för Sirius.
12) Gripen 9p KVAL
13) Tellus 7p KVAL
14) Kalix 4p KVAL

Toppar och dalar

2016 har blivit 2017.

Det är nytt år och dags att summera det gångna.

Men det blir ingen årskrönika. Jag nöjer mig istället med en snabb blick på elitserien och de allsvenska klubbarna på Höglandet.

Vi börjar börjar bakifrån i elitserien.

Längst ner på botten krigar Kalix Tallus och Gripen Trollhättan. Det är ingen skräll att det är just de tre lagen som parkerar topp 3 från slutet.

Men inför säsongen trodde åtminstone jag själv på en annan ordning på placeringarna.

Både Gripen och Tellus har överraskat positivt. Framför allt nykomlingen Tellus sticker ut.

Det är kul när ett sånt litet lag kan komma in som en frisk fläkt och röra om lite i grytan.

Deras säsong är redan mer en godkänd. Ett säkrat kontrakt via kval borde inte bli några problem för Stockholmslaget.

Då ligger Kalix mer illa till. Laget längst i norr har bara lyckats vinna en enda match den här säsongen. Mot Vetlanda BK i den andra omgången.

Det blir såklart ett nytt kval för Kalix den här säsongen och där finns inga garantier för ett säkrat kontrakt. Jag tror faktiskt Kalix ryker den här gången.

Kampen kring ingenmanslandet ser ut att bli stenhård. Sirius, Tillberga och Vetlanda ser ut att göra upp om de två platserna som betyder tidig semester. Ett av dem lagen tvingas kvala.

Att Sirius skulle finnas med i den kampen var väntat.

Tillberga också – även om man hade hoppats på lite mer där.

Men inte VBK.

Inte redan nu i alla fall.

Vetlanda BK är så här långt den största besvikelsen i årets elitserie tillsammans med VSK.

Slutspelshoppet är såklart inte borta. Men det känns väldigt avlägset just nu.

På sista slutspelsplatsen finns Hammarby. VBK:s bortslarvade poäng gör att Bajens resa mot slutspel ser ut att bli smidigare än väntat. Jag såg på förhand fram emot en kamp in i det sista där Bajen VBK och Broberg skulle fightas kring slutspelsstrecket.

Så lär det inte bli nu.

Västerås SK ligger bara sjua och har underpresterat den här säsongen. Men den grönvita maskinen kommer ändå bli en mardröm för motståndarlagen framåt vårkanten.

Vänersborg höjde intresset rejält i hela bandysverige inför säsongen när de presenterade tre ryska stjärnor på kort tid. Och visst är det häftigt att se herr Lomanov lira boll.

Många trodde säkert det skulle lyfta laget ännu högre i tabellen. Jag tycker de ligger ungefär som förväntat.

Att Broberg är med och hugger om topp fyra-placeringarna är en överraskning. Men jag tror inte det räcker hela vägen. Slutspel blir det däremot garanterat. Den platsen är redan säkrad.

I topp hittar vi Villa, Saik och Bollnäs. Knappast någon skräll. Ett av dem tre lagen kommer spela SM–final i vinter. Det är jag övertygad om.

Allsvenskan då?

Där kan vi nog redan nu konstatera att IFK Motala kommer att kvala mot elitserien framåt våren.

Den andra kvalplatsen är det helt öppet kring.

NIF, Kungälv och Frillesås är klubbarna som gör upp om det.

Inför säsongen trodde jag inte NIF skulle ha en chans att blanda sig i där. Inte efter spelartappen under våren och sommaren.

Men Patrik Gustafsson Thulin har lyckats fylla luckorna med unga och hungriga talanger som mer än gärna vill fixa ett elitseriekval för fjärde året i rad.

Jag börjar tro att de fixar det.

Längre ner i tabellen hittar vi Tranås Bois. Allsvenskans besvikelse.

Jag tippade Bois högt i tabellen inför seriestart och det har jag fått äta upp nu.

Ett par få höga toppar har blandats med extremt djupa dalar.

Fortsätter det så kan Bois bli indraget i den jobbiga kampen kring det nedre strecket.

Det är egentligen truppen för bra för. Men spelar de inte bättre än i den andra halvleken mot NIF så förtjänar de att bli indragna där.

Vetlandas drömvärvning

När Vetlanda BK bara fick oavgjort mot Hammarby under onsdagskvällen var det en tidigare Vetlanda-spelaren som fick sista ordet. Jesper Jonsson slog in 7-7 med matchens sista skott och såg till att lagen delade på poängen.

Efter matchen tog jag några ord med Jonsson om hans bandyframtid. Hans kontrakt med Hammarby går ut efter säsongen och Jonsson har fortfarande flera av sina närmaste vänner kvar i VBK.

Som de allra flesta idrottsmännen på elitnivå var Jonsson såklart inte så sugen på att prata om något annat än Hammarby just nu. Men han menade ändå att Vetlanda är ett lag han har starka känslor för fortfarande.

Det bör vara ord som får VBK–ledningen att börja hoppas på en återkomst för Jonsson i framtiden.

Åtminstone bör sportgruppen i VBK visa sitt intresse för Jesper redan nu och visa att de vill ha hem honom igen.

Jonssons spelartyp skulle vara en drömvärvning för VBK. Kanske till och med den bästa tänkbara – som dessutom är realistisk.

Märkligt beslut

Jag har sett Tranås BoIS vid två tillfällen den här säsongen. Bägge gångerna har målburen vaktats av Emil Thörnström.

Jag har alltså inte fått möjligheten att se ryssen Grigory Lapin än den här säsongen.

Det är lite märkligt tycker jag. Inte för att Thörnström på något sätt gjort dåliga insatser.

Men plockar man hit en målvakt från Ryssland, med meriter från landslaget, är det för mig lite konstigt att han inte ges chansen mellan stolparna oftare.

Det kan vara så enkelt att BoIS-ledningen tycker Thörnström har gjort det bättre. Då är det med all rätt han som vaktar målet.

Men hade det då inte varit bättre att ge andraplatsen till en junior från de egna leden?

Kommande helg väntar två matcher på tre dagar. Står inte Lapin någon av matcherna då kan man nog börja fråga sig om ryssen verkligen är den målvakt BoIS trodde sig ha värvat (när de presenterade honom som rysk landslagsman).

I övrigt kan man konstatera att serien börjar sätta sig.

Motala har inlett bäst och ser riktigt vassa ut. En lagmaskin som kommer att räcka långt i årets allsvenska.

NIF har överträffat mina förväntningar – trots förlusten senast – och kan mycket väl vara med och hugga på ett fjärde elitseriekval i rad.

Tranås BoIS har också överraskat – fast på fel sätt. Okej att förlusterna har kommit mot två av de bästa lagen. Men jag tycker ändå att det ser ut som att BoIS är lika ojämna som tidigare år. Stundtals briljant spel blandas med rejäla bottennapp. Det har slarvats för mycket  i uppspelen, det är oreda i försvaret och har varit lite väl mycket enmansshow i offensiven för att de ska kunna störa de bästa lagen.

Och skyttekungen Robin Östh står inte alls att känna igen. Mot Boltic missade han och Konstantin Akhlestin så många givna målchanser att man fick känslan att bollen inte kunde passera mållinjen.

Inställningen är det dock inget fel på i BoIS. Det laget har missat i kvalité har laget tagit igen i hjärta och krigarinstinkt. Åtminstone i matcherna mot Kungälv och Boltic.

Det kan vara nog så viktigt och när spelet väl börjar sitta också blir även BoIS att räkna med.

Hur bra är Bois?

I helgen är det dags för den tredje omgången i den södra allsvenskan.

Redan på fredagskvällen spelas omgångens kanske häftigaste match då Tranås Bois åker upp till Motala.

Detta Bois som har inlett med två övertygande segrar. Snacket har börjat gå om att de har något stort på gång ute på Bredstorp (Swetouch arena).

Det tror jag också att de kan ha – med allsvenska mått mätt – men jag skulle ändå inte dra några större växlar av de där två inledande segrarna. Bois har förmodligen mött seriens två sämsta lag hittills och allt annat än fyra poäng hade varit svagt.

Nu väntar som sagt Motala och då är det upp till bevis för Bois. Det är först efter den matchen vi får svaret på hur bra Bois verkligen är.

Jag har tippat dem tvåa i serien inför säsongen och det står jag fast vid. Men Motala är också ett lag för toppstriden.

 

I Nässjö spelas ett riktigt klassikermöte i helgen då NIF tar emot Boltic hemma i Stinsen arena.

Jag måste säga att NIF har överraskat positivt på mig. Premiärpoängen mot Frillesås var över förväntan och försvarsspelet – som jag hade ett stort frågetecken för på förhand – visade sig hålla bra klass. I alla fall mot Frillesås.

Spelar NIF som i premiären kommer inte laget behöva oroa sig för att missa den nya superallsvenskan.

Men man ska komma ihåg att det bara spelats två omgångar. Man får nog vänta ett par matcher till innan man kan börja ana ett mönster om vart de olika lagen står.

 

Lägligt möte för VBK

Vetlanda BK har tre raka förluster och fyra matcher utan seger.

Då kommer lördagens match mot Gripen lägligt för VBK.

Det finns såklart inga lätta matcher i årets elitserie. Men Gripen på hemmaplan är ändå en av matcherna den här vintern där man i stort sett kan kräva två poäng från Vetlanda BK.

Framförallt är det en match där VBK kommer få möjlighet att rätta till det som har varit problemet under säsongsinledningen. Det gulsvarta gänget har gjort för få mål på sina klara målchanser och släppt in alldeles för mycket mål bakåt.

Mot Gripen bör Vetlanda – om de presterar på sin normala nivå – skapa mängder av målchanser.

Då kommer också utdelningen också att komma. Och när det väl lossnar brukar det ju ha en tendens att bara rinna på.

Jag tror att Vetlanda reser sig efter den tunga (resultatmässiga) säsongstarten och bärgar vinterns första tvåpoängare via en storseger i morgon.

Mitt tips: 8-2.