Ingen återkomst i NIF

Nässjö IF söker efter förstärkningar bakåt efter att Kalle Öberg och Filip Nilsson lämnat klubben på grund av studier. Jag skrev i mitt förra inlägg att den givna ersättare borde vara Hannes Karlsson som numera bor i Jönköping och har lirat i NIF tidigare.
Men så ser det inte ut att bli.

Enligt uppgifter som jag har nåtts av så har Nässjö IF varit i kontakt med Karlsson och fått beskedet att han har för avsikt att ta ett sabbatsår från bandyn.

Han stängde förvisso inte dörren helt men jag tror inte längre vi får se Karlsson i Stinsen arena i vinter.

Nässjö IF och Vetlanda BK hade ett samarbete i fjol där tre spelare lånades ut till NIF för att få matchning i allsvenskan. Kanske är det via den vägen NIF får hitta sin försvarare istället.

Given ersättare i NIF

Hej!

Är tillbaka efter några sköna semesterveckor och då är det dags att starta upp den här bloggen igen. Bandysäsongen är ju trots allt bara några veckor bort…eller ja…ispremiärerna i alla fall.

Vi kickar igång med lite Superallsvenskan. Nässjö IF har drabbats av ett tungt bakslag då Filip Nilsson och Kalle Öberg har brutit sina kontrakt på grund av studier. Klubben säger själva att de måste förstärka i de bakre leden och tittar på alternativ där.

NIF behöver dock inte kolla speciellt långt bort. Nej, jag pratar inte om samarbetet med VBK.

Istället tänker jag främst på Hannes Karlsson. Försvararen har nyligen lämnat IFK Motala på grund av familjeskäl och har dessutom flyttat till Jönköping.

Det gör honom till en given kandidat för Nässjö IF. Hannes Karlsson spelade ju som bekant i NIF en säsong innan han återvände till Motala i fjol.

 

Spelschema, öppningsmatcher och derbyfest?

Under måndagen släpptes spelschemat över de första omgångarna i damernas elitserie.  Komplett spelschema förväntas komma under nästa vecka.

Då kommer även bandyförbundet att släppa spelschemat för delar av herrarnas elitserie.

Det ser vi med spänning fram emot såklart. Min gissning är att de släpper de två första omgångarna även där men att också annandagen är spikad.

De senaste säsongerna har ju motståndet vid annandagen och säsongspremiären varit detsamma. Det borde betyda att Vetlanda BK inleder hemma eller borta mot nykomlingen IFK Motala.

Allt annat vore märkligt.

För Vetlandas del gissar jag att IFK Motala är ett efterlängtat motstånd just på annandagen. De senaste åren har det knappast varit några derbyfester att tala om. Sirius och Kalix är ju inte direkt runt knuten om man säger så.

Det är såklart inte Motala heller. Men bortsett från om Nässjö IF tog klivet upp i elitserien – så är Motala det närmaste ett derby VBK kan komma.

Jag minns själv många sköna annandagsfighter mellan klubbarna när jag växte upp.

Omöjligt uppdrag…men så slutar Superallsvenskan

Nya superallsvenskan i bandy är en oviss serie på förhand. Trupperna är inte helt spikade ännu och det är svårt att sia om hur bra norrlagen är jämfört med söderlagen.

Men jag tänkte ändå ge mig på det omöjliga uppdraget att tippa en tabell redan nu. Jag kommer säkert få äta upp en och annan placering framåt vintern – men jaja – nu kör vi!

1) Ljusdal. Här har vi laget som kniper direktplatsen till Elitserien. Kvalade mot högsta serien redan i fjol och hade till slut bara målkvoten emot sig från ett avancemang. Truppen är möjligtvis något svagare nu men ser ändå fortsatt stark ut. Har bland annat plockat in SM–guld-meriterade Jesper Norrman i truppen. Får finna sig i att leva med favoritskapet.

2) Gripen. Tappar förvisso ett par tunga namn efter degraderingen men kliver ändå in i allsvenskan med elitserietempo i ryggen. Bör finnan med i toppstriden i den nya superallsvenskan. Jag tror det blir kval nästa år med fast åt det positiva hållet.

3) Frillesås. Värvade starkt inför den gångna vintern och var inte långt från att knipa en kvalplats redan då. Nu ansluter elitseriemeriterade Jesper Henriksson från Kungälv vilket såklart förstärker ännu mer. Det i kombination med att det är svårt att åka till Frillesås och hämta några poäng gör att det blir kval den här gången.

4) Nässjö IF. ”PG”:s unga lagbygge överraskade stort förra säsongen och tog sig till kval för fjärde året i rad. Har fått behålla samma trupp bortsett från den genombrotts-starka backen Simon Lundström. Har seriens bästa målvakt som mycket väl kan ta klubben till ännu ett kval eller till och med avancemang. Känslan är dock att det laget inte lyckas upprepa fjolårssuccén. Håller Suzdalev verkligen ett år till? Oskar Bouveng före Daren Richardsson? Tveksamt om det var rätt beslut.

5) Falu BS. Tungt tapp i Jesper Hvornum men får samtidigt in Daniel Bäck från Sandviken som bör vara en ledande spelare i allsvenskan. Kvalade mot elitserien förra säsongen men nu blir konkurrensen något för tuff. Hade sitt år förra året och får finna sig att ta ett par steg tillbaka här.

6) Kungälv. Ni förstår själva hur svårtippad den här serien är när Kungälv hamnar så här långt ned. Elitserieklubben för två år sedan kan mycket väl landa högre upp. Men truppen känns försvagad och förhållandena på Skarpe Nord gör det knappast lättare för laget att konkurrera. Kungälvs återtåg till Elitserien lär dröja.

7)  Örebro. Har hänt en hel del i truppen sedan i fjol då Örebro länge var med och hotade om de två främsta platserna i den norra allsvenskan. Här finns potential för att överraska men utgångstipset är en plats i mellanskiktet.

8) Boltic. Har inte imponerat på mig de få gångerna jag har sett Boltic de senaste säsongerna. Å andra sidan har de spelat till sig placeringar på den övre halvan ändå. Behöver nog inte oroa sig för någon bottenstrid direkt men kan samtidigt glömma de roliga placeringarna högre upp.

9) Lidköpings AIK. Blixtrade till under säsongens andra halva i fjol och visade då hur vassa de är i sina bästa stunder. De stunderna är dock alldeles för få för att det ska bli någon högre tabellplacering. Har varit väldigt tyst kring lagbygget och det kan sluta både högre upp och längre ner är utgångskänslan.

10) Nitro/Nora. Spelare som Tomas Knutson och Jesper Bryngelson står fortfarande uppskrivna i spelartruppen och det inger respekt på den här nivån. Det lär rassla i nätet en del från Knutsons bössa även denna säsongen. Stabilt mittenlag utan varken chans att utmana toppen eller risk att hamna i botten.

11) Tranås Bois. Topparna finns där helt klart. Men det gör frågetecknena också. Joakim Ekedahl är förvisso ett intressant men oprövat kort som tränare och framåt saknas minst en riktig målskytt. Får Ekedahl ut max av sin spelartrupp finns potentialen för en placering bland de sex främsta. Men det var längesen Bois presterade över en hel säsong och känslan är istället att det blir en jobbig vinter på Bredstorp. Christian Boman har dock potential för att utmana Säleby om att vara bäst i allsvenskan.

12) Peace and Love. Kul med Fosshaug som tränare. Men det ska sägas direkt att jag i övrigt inte har så bra koll på det här lagbygget. Förlusten av målvakten Björn Hellman tillbaka till Kalix lär bli kännbar.

13) Västanfors. Har värvat en del från Tillberga där framför allt Jesper Flodström känns som en rejäl förstärkning. Funderade länge på att placera dem något högre upp men här får magkänslan styra.

14) Åby/Tjureda. Tog sig enkelt genom kvalet till allsvenskan och petade ner Jönköping i division 1 på vägen dit. Har många kompetenta bandyspelare i laget men nu väntar något helt annat mot vad de är vana vid från de senaste säsongerna. Både resemässigt men framförallt ett tuffare motstånd. Någonting säger mig ändå att de räddar sig kvar via kvalspel. Då med tre bröder Einarsson på isen.

15) Gustavsberg. Undviker jumboplatsen om det nu är något att glädja sig åt. Det blir ju ändå division 1 nästa säsong.

16) Unik. Det lär bli tight i botten men Uniks lag imponerar inte på pappret i alla fall. Blir kämpigt att undvika jumboplatsen och än mer kämpigt att klara sig undan degradering.

 

Med reservation för många fel.

Jag håller Skirö som favorit

Bandyförbundets tävlingskommitté har fastställt serieindelningen i division 1 herr kommande säsong.

I det här området är det såklart den södra serien som är mest intressent. Där hittar vi bland annat de lokala lagen Skirö AIK och Malmbäcks IF. Utöver dem två tar även Jönköping Bandy, Tjust Bandy, Åtvidabergs BK, Målilla, BK Bore och IF Stjärnan plats i serien.

Jag håller Skirö AIK som favoriter till serieseger i den här gruppen. Skirö var starka redan i fjol och har till nästa säsong förstärkt smart i bland annat Timmy Strandberg och Viktor Strand.

De övriga serierna ser ut enligt följande:

Övre Norrland: Haparanda SKT, Härnösands AIK, Kalix Bandy U, Karlsborgs BK, Nyborgs SK, Selånger SK, Söråkers IF, IFK Umeå, Östersunds BS.

Nedre Norrland: Broberg SIF U, IFK Rättvik, Järvsö Bandy, Skutskärs IF, Snoddas BK, Söderfors GoIF, Uppsala BoIS, Liljans SK.

Mellersta: Borgia Norrköping BK, Derby Linköping BK, Finspångs AIK, IFK Motala U, Katrineholm Bandy, Mosseruds GF, Otterbäckens BK, Wadköping Örebro BK.

Västra: Blåsuts BK, Kareby/Kungälv, Mölndal Bandy, SK Höjden, Sunvära SK, Surte BK, Vargöns BK, Lidköpings AIK U.

Östra: AIK, Bergets BK, Eskilstuna BS, GT 76 IK, Helenelunds IK, Köpings IS, SIF Norrtelje, Djurgårdens IF.

Södra: BK Bore, IF Stjärnan, Jönköping Bandy, Malmbäcks IF, Målilla GoIF, Skirö AIK, Tjust Bandy, Åtvidabergs BK.

Målvaktsrockad

I mitt förra inlägg skrev jag att Vetlanda BK borde slå Jakob Säleby en signal för att stärka upp målvaktssidan. Nu står det klart att den kontakten redan är tagen.

Enligt våra uppgifter ska det bara vara en tidsfråga innan VBK presenterar NIF–målvakten och spikar truppen 2017/2018.

Vad kan då Säleby tillföra VBK? En hel del skulle jag säga.

Säleby har utan tvekan varit allsvenskans bästa målvakt sedan han vände hem till Nässjö igen. Han visade inte minst under kvalet mot elitserien tidigare i år att han hör hemma på en högre nivå.

Samtidigt är Vetlanda BK i behov av en stabilare sista post.

Oscar Löfqvist och Philip Svensk är stora talanger båda två. Men ingen av dem är redo att axla rollen som uttalad förstamålvakt ännu. Det var förra säsongen ett tydligt bevis på.

I Säleby får man nu (när det blir klart) in en given etta som dessutom kan bidra med rutin och tips till de två unga adepterna. Att få lära av både Jakob Säleby och Jonas ”Skorven” Persson kommer göra gott för Löfqvist och Svensk i framtiden.

 

För Nässjö IF blir förlusten av Säleby såklart ett megatapp. Unge Jesper Cimen gjorde det bra de gånger han fick chansen i fjol men han kan knappast fylla tomrummet som blir. Men NIF–fansen behöver inte misströsta allt för mycket.

Sälebys ersättare borde redan finnas på orten. I Malmbäck lirar en målvakt som är alldeles för bra för division 1.

Om nu Säleby lämnar utgår jag från att Richard Solebris Andersson återvänder till Nässjö IF igen. Då har man fortfarande en av de bättre målvakterna i serien. Så bra var faktiskt Solebris under sin senaste sejour i NIF.

 

 

Silly-analys

Det har gått drygt en månad sedan SM-finalen spelades och vi är nu inne i maj. En månad då många trupper brukar spikas eller redan var spikade.

Därför tänkte jag att det var dags för en silly season-analys.

Vilka har värvat bäst. Vilka har värvat sämst?

Jag går igenom lag för lag utan någon rangordning. Det kommer när trupperna är helt klara.

Bollnäs: Gjorde nyligen klart med en förlängning av Per Hellmyrs som ryktades vara påväg att vända tillbaka till Edsbyn. Säkrade dessutom upp honom på ett 5-årsavtal (!). Det var alltså inte bara en förlängning utan också en tydlig markering på vad Bollnäs vill de kommande åren. Det är fortsatt utmaning i toppen som gäller.

Daniel Berlin och Andreas Westh ryktas också vara på väg bort men jag tror att Hellmyrs förlängning betyder att minst en av Berlin/Westh stannar.

Blir det så har har Bollnäs gjort en bra Silly season oavsett vad som händer i övrigt.

Broberg: Har säkrat upp fjolårstruppen och dessutom värvat starkt och smart i Ilari Moisala och Linus Forslun. Har dessutom ett pågående hallbygge som såklart också får ses som ett megatillskott. Broberg blir intressant att följa till vintern och får så här långt ses som en av de stora vinnarna i Silly-racet.

Edsbyn: Veteranen Oscar Jonsson avslutar spelarkarriären på topp efter guldet för någon månad sedan. I övrigt ser mästarna Edsbyn ut att behålla guldtruppen väldigt intakt. Spelare som ett tag ryktades bort har förlängt.

Dock ett rejält bakslag för Edsbyn att Per Hellmyrs till slut valde att stanna i Bollnäs. Tror många bybor mer eller mindre hade räknat in en återkomst för ”Myran”.

Hammarby: När elitlicensen till slut var i hamn har lade Hammarby snabbt tunga pusselbitar på plats.

Har värvat intressant i Ilja Grachev och lyckats förlänga viktiga utgående kontrakt.

Tyngst av allt var såklart förlängningen av Jesper Jonsson. Mittfältaren var jagad av halva bandysverige men valde till slut att stanna kvar på Zinken.

Joakim ”Kimmen” Johansson och Kalle Mårtensson lämnar/tvingas lämna?. Ser inte det som något större förlust för Bajen faktiskt.

Kalix: Björn Hellman in och Abbe Bodin ut. Känns som en målvaktsrockad som inte förändrar speciellt mycket. Dessutom lämnar ryssarna Zheltyakov och Detsura.

I övrigt har det varit väldigt tyst kring Kalix. Precis som vanligt med andra ord.

Misslyckades med att locka hem Niklas Gälman som istället valde spel i VBK.

Får det tufft även kommande vinter.

Sandviken: Här händer det grejer. Ryssen Alan Dzhusoev vänder hem till Ryssland och Erik Pettersson styr också kosan österut för att testa på livet som proffs.

Två tunga tapp för Saik såklart. Men i motsatt riktning kommer ytterhalven Erik Säfström.

Skulle man dessutom lyckas locka tillbaka Daniel Berlin från Bollnäs är det bara förlusten av Pettersson som kommer att vara kännbar för Saik.

Därframme ser det å andra sidan ovanligt tunt ut för att vara Sandviken. Vad händer om Edlund går sönder?

Sirius: Har förlängt viktiga kontrakt och plockat in Kalle Mårtensson från Hammarby. Det som är mest intressent med Sirius är dock värvningen av finske talangen Jimi Heinonen.

Jag ska ärligt säga att jag inte vet så mycket om honom mer än att han är 21 år gammal och lirar i landslaget. Just den saken behöver dock inte betyda så mycket.

Men slutar man tvåa i poängligan bakom en legendar som Sami Laakkonen så finns det potential. Den saken är säker.

Tillberga: Viktiga förlängningar med Måns och Joel Engström. I övrigt har de flesta nyckelspelarna redan kontrakt över nästa säsong.

Ryske fartspelaren Ivan Lebedev ryktas dock bort trots gällande kontrakt.

Känslan är att Tillberga kommer stå kvar och stampa på ungefär samma ställe som i fjol.

De kan säkert fortsätta överraska topplagen någon match men över en hel säsong blir det svårt att utmana slutspelslagen.

Tellus: Häftig nykomling i fjol. Nu väntar det svåra andraåret. För visst kommer det bli svårare i år för Stockholmslaget

Nyhetens behag och allt det roliga som det innebär att vara nykomling har lagt sig. Den där extra energin som det kan ge kommer inte komma gratis längre.

Har dessutom tappat finske landslagsmålvakten Kimmo Kyllönnen till Vänersborg och än så länge inte presenterat någon ersättare där.

Något nyförvärv kommer säkert att tillkomma under maj månad men Tellus går en svår vinter tillmötes.

Vetlanda: Tappar ett gäng spelare men har lyckats fylla ett par av hålen väl i och med värvningarna av Niklas Gälman och Jesper Hvornum.

Tungt bakslag dock i jakten på Jesper Jonsson. Och ännu tyngre på sikt att man tappar Martin Landström.

Så här långt är Vetlandas silly season inte godkänd. Det saknas minst en spetsvärvning framåt. Joakim Andersson och Johan Löfstedt kommer återigen att få dra ett megastort lass offensivt.

Och målvaktssidan? Håller Svensk/Löfqvist verkligen för att ta VBK till slutspel?. Hade jag suttit i VBK:s sportgrupp hade jag slagit Jakob Säleby – som ännu inte förlängt med NIF – en signal.

Villa: Blytungt tapp i Daniel Andersson. Det är en spelare som Villa/Lidköping inte kan ersätta oavsett vem de plockar in.

I övrigt har man fått in Felix Pehrsson från Vänersborg.

Det väger knappast upp för förlusten av Andersson.

Annars är truppen intakt vilket ändå talar för att Villa är med och utmanar långt fram även i vinter.

Vänersborg: Här har det stormat ordentligt och ingen av ryssarna från fjolårets satsning är kvar. På plussidan finns dock en finsk landslagsmålvakt och en intressant talang i Felix Callander.

Men tappar man världens bästa bandyspelare kan det omöjligt vara en lyckad silly season. Vänersborg har tagit ett kliv tillbaka igen i mina ögon.

Västerås SK: Säsongen tog slut oväntat tidigt och sedan dess har det knäpptyst. Nåja – fram till för någon dag sedan i alla fall.
Martin Landström kommer nog att spela för Västerås oavsett hur det går i skiljenämnden mellan honom och VBK.
Dessutom får han troligtvis sällskap av tidigare VBK-halven Robin Folkesson.
På minussidan finns Jonas Nilsson som lägger klubban på hyllan.
Oavsett vad som händer kommande veckor är jag övertygad om att VSK blir att räkna med nästa vinter efter årets bakslag.

Motala: Nykomling och inga större förväntningar på sig. Har bland annat plockat in Philip Florén från Villa (Utlånad till Tillberga i fjol) som är en intressant spelare. I övrigt det precis som i allsvenskan laget som helhet som måste göra jobbet om det inte ska bli respass direkt. Några direkta stjärnor finns inte och kommer antagligen inte att plockas in heller.
Har dock en riktig pådrivare till lagkapten i Erik Ivarsson med elitrutin från sina år i VBK.

Löfstedt spelar i fel lag

Han blev utsedd till världens bästa spelare i vintras. Men när Svenska bandyförbundet ska kora Årets man 2017 är Johan Löfstedt inte ens med i snacket.
VBK kaptenen var inte en av de tre nominerade spelarna som offentliggjordes under finalveckan.
Bandyförbundet har istället valt ut Hans Andersson, Patrik Nilsson och Daniel Mossberg som de tre kandidaterna som gör upp om den åtråvärda titeln.

Rätt eller fel? Det kan man såklart tycka vad man vill om – och alla har såklart rätt till sin egen åsikt.

Min åsikt är att det var fel kandidater.

Har man blivit utsedd till världens bästa borde man rimligen ha en plats bland Sveriges tre bästa också.

Det skall sägas att jag inte har sett Andersson/Nilsson/Mossberg i match efter match under hela vintern – men jag har ändå svårt att se hur de skulle kunna ligga på en högre nivå än vad Johan Löfstedt gjorde under hela säsongen i VBK.
Han bar ensam lagets offensiv på sina axlar – med sin fart – med sin explosivitet – och med sin blick för spelet.

Sen att det inte räckte till slutspel, ja, det kan man knappast lasta Löfstedt för.

Jag förstår att många tycker att man ska nå långt i ett slutspel för att kunna vinna Årets man. Känslan är att det är så som förbundet också har resonerat.
Men nu handlar det ju faktiskt om ett pris som baseras på individuella prestationer.

Då borde VBK-kaptenen åtminstone varit nominerad.

Hade Löfstedt spelat i ett slutspelslag är jag säker på att också han hade tagit en plats bland de nominerade.

I år spelade han i fel lag uppenbarligen.

Ett nytt lag i elitserien

Kvaldags! Äntligen.

Ikväll drar det igång. Kvalet till elitserien i bandy. Sex matcher ska avverkas på kort tid och om två veckor får vi svaret på vilka klubbar som lirar i elitserien nästa säsong.

Orkar nu inte vänta så länge kan ni får svaret redan nu i min spåkula.

Så här tror åtminstone jag att det slutar.

 

Grupp A:

1. Tillberga.

Inför säsongen trodde jag att bandylaget nummer två i Västerås skulle vara med och utmana om den sista slutspelsplatsen. Så blev det inte riktigt.

Tillberga visade sig vara för ojämna och hamnade återigen på en negativ kvalplats.

Kval för att hänga brukar vara synonymt med ångest och kamp. Men i Tillbergas fall behöver man inte direkt oroa sig.

Tillberga kommer vara klart för fortsatt elitseriespel långt innan det här kvalet är framme vid sista omgången.

2. Ljusdal.

Ja, jag tror faktiskt vi får se ett nytt lag i elitserien nästa säsong.

Ljusdal har förmodligen det här kvalets bästa spelare i Mikhail Svechnikov – ryssen som en gång i tiden bäst i världen.

Jag har inte sett Ljusdal något den här säsongen men av poängskörden att döma (13 mål, 25 assist) går mycket av Ljusdal spel genom den ryske stjärnan.

Med all rätt såklart.

Svechhnikov hade platsat i vilket elitserielag som helst och kommer här att leda Ljusdal mot ett avancemang.

Framåt finns dessutom Jonas Pettersson som smällt dit 51 kassar.

3. Kalix.

Laget långt upp i norr må vara experter på att kvala sig kvar och det är inte lätt för något lag att åka dit och hämta hem två poäng. Men Kalix vann bara en match i elitserien den här säsongen. De tog bara en poäng på bortais på hela vintern.

Då har man inte i elitserien att göra.

Den skrala poängskörden på bortaplan blir fallet i kvalet.

4. Nässjö IF

Fyra raka elitseriekval är starkt. Men skillnaden upp till elitserielagen är fortfarande löjligt stor för NIF som dessutom fick en mardrömslottning.

Att behöva åka till Kalix slår hårt mot ekonomin och att få både Tillberga och Ljusdal var såklart den sämsta tänkbara lottningen rent sportsligt.

En poäng blir det för NIF i det här kvalet. Den tar de hemma mot Kalix.

Grupp B:

1. Gripen.

Gripen var aldrig nära att rädda kontraktet utan kval men visade i många matcher att man har tagit stora steg framåt.

Det är bara kolla på tabellen från i fjol jämfört med årets så förstår man att Gripen är ett starkare lag i år. Åtta pinnar mer blev det och med det får de också gälla som favorit i den här gruppen,

2. Tellus.

Överraskningen nummer ett i elitserien den här säsongen. På förhand snackades det om att Tellus fick vara nöjda om de lyckades plocka poäng över huvudtaget. Hur laget svarade? Bland annat genom att kryssa mot Hammarby.

Kommer in i det här kvalet med ett helt annat tempo än laget från allsvenskan.

3. Motala.

Inledde säsongen som en ångvält och såg ut att storma mot en solklar serieseger.

Skador satte dock käppar i hjulet på lagmaskinen under slutet av säsongen och förstaplatsen säkrades först i sista omgången.

Spelar en rolig bandy där många är med och bidrar men det räcker inte här. Kan de knipa bägge matcherna mot Falun kan det dock bli tight mellan Motala och Tellus.

4. Falu BS

Säkrade kvalplatsen i sista omgången och kommer såklart in med positiv energi på grund av det. Men nu kommer dalmasarna snabbt att plocka ner på jorden igen.

Laget får se kvalet som en nyttig lärdom inför den nya allsvenskan nästa säsong.

VBK borde ha lärt sig läxan

Bandysäsongen är redan över för ett par klubbar och Vetlanda BK är en av dem som tvingades gå på tidig semester. Ett stort misslyckande som jag ser det men nu blev det som det blev och säsongen är som sagt över.

Nu väntar istället silly season. Eller den löjliga säsongen om man så vill.

Det är naturligt att det cirkulerar rykten om såväl nyförvärv som förluster den här tiden. Några är sanna, några är helt tagna ur luften. Det är liksom charmen men den här tiden på året.

Men några av ryktena är också fullständigt onödiga.

Jag tänker på Martin Landströms vara eller inte vara i VBK.

I fjol bröt han sitt kontrakt med VBK, kopplades starkt i hop med Villa/Lidköping, men valde i slutändan att förlänga med Vetlanda i alla fall.

Klubben presenterade sin supertalang som klar för två nya år i klubben.

Men det kan de få äta upp nu. I själva verket handlade det ju bara om ett 1+1 års-kontrakt.

Och det vet ju alla att de där plusåren inte betyder ett jäkla skit egentligen.

Det är bara en falsk trygghet.

 

Den läxan borde VBK ha lärt sig efter de senaste årens cirkus.

Jag tänker på situationen med Landström i fjol och Robin Folkesson de två senaste säsongerna.

Båda två har haft optionsår som de valt att inte utnyttja. Men ändå har de blivit kvar i klubben.

Kontrakten har omförhandlats – det har troligtvis kostat VBK några kronor mer i lön jämfört med de tidigare kontrakten – och egentligen har de inte fått ut något utav det.

De kunde lika gärna ha skrivit ett 1-årskontrakt från början. För det hade betytt precis lika mycket.

Sen är jag självklart för kontrakt som sträcker sig mer än över en säsong. Men så länge de innehåller de där plusåren kan det lika gärna kvitta.

I framtiden hoppas jag att vi får se fler raka två eller treårskontrakt istället.